Landsbygdsministern Peter Kullgren (KD) ser gärna att animaliska alternativ serveras varje dag i skolan.

I Politikrummet talar ministern om hur den tvångsvegetariska lunchen är politiskt motiverad och varför han inte är nöjd med Livsmedelsverkets kostråd.

Frågan är vem som egentligen har krånglat till det, säger Kullgren när programledaren antyder att det är politikerna som har skapat en krånglig lunchsituation i skolan.

Det här kommer inte ur tomma intet. Det är bara att titta på hur Miljöpartiet i Stockholm beter sig, säger han.

Att den vegetariska skollunchen inte är politisk menar kullgren är fel.

Det har gått från någon måndag i månaden till en måndag i veckan som det var vegetariskt. Nu är det inte sällan det är fler dagar i veckan det är helvegetariska, säger landsbygdsministern.

Men om han tycker att beslutet om vad som ska tillagas i skolan kan avgöras av kockarna är han osäker på om det skulle fungera.

Om det vore så väl, men så funkar det ju inte. Det är måltidspolicys och det är klimathandlingsplaner till höger och vänster, oftast vänster, som styr det här, säger han.

Ministern konstaterar att han kommer att föreslå ett matmanifest och ett matprogram inför valet, där han vill att det ska finnas animaliska alternativ i lika stor utsträckning som vegetariska.

Han vill däremot varken förbjuda den vegetariska lunchen i skolan eller lagstifta i frågan.

Samtidigt uppmanar han sina kollegor att motionera om frågan i kommunfullmäktige, lägga initiativ om de sitter i majoritet och skriva kostpolicys så att det blir ordning på det här.

Livsmedelsverket kostråd

Kullgren är också missnöjd med Livsmedelsverkets uppdaterade kostråd som sänkte köttkonsumtionen från 500 gram till 350 gram i veckan.

Kullgren säger att hans grundkritik egentligen handlar om de nordiska näringsrekommendationerna och hur regeringsstrukturen, som han menar varit generellt väldigt grön i de nordiska länderna, påverkade vilka uppdrag forskningen tog hänsyn till. Det vill säga att miljö och klimat blev en del av kostråden.

Nordiska regeringar ger uppdrag till nordiska ministerrådet, som tar fram kostråd och näringsrekommendationer för de nordiska länderna.

– Även forskning utgår ofta från de uppdrag man har. Och det uppdrag i grunden handlade ju om att man skulle ta hänsyn till extremt mycket annat, miljö, klimat och en massa andra saker, och det skulle vävas in i kostråden, säger han.

När han frågas om han håller med om att syftet med rekommendationerna är att vi ska vara hälsosamma, svarar han ja – men lägger också till en motfråga: vad är det egentligen i rött kött som är farligt?

Ministern menar att studierna endast visar på ett starkt bevis för ett troligt samband med vissa sjukdomar och antyder att de inte är tillräckliga. Han vill ha saken klarlagd.

– Jag har inte hittat någonting, och jag har verkligen sökt. Vad är det i köttet som egentligen är farligt? säger han.

Politikrummet finns att lyssna på expressens hemsida.